Jag har som många vet sagt att jag ville inte ge mina hundar något gift som jag inte vet att det är helt ofarligt. Så när dessa tabletter mot fästingar började komma så sa jag att jag aldrig skulle ge mina några utan vi fortsatte med frontline som vi gjort i alla år.
Vi hade inte sett några fästingar alls utan bestämt oss för att inte börja med Frontline till helgen i vecka 20.
På fredagen den 18 maj så säger Lasse att idag är Yra trött för hon ville inte gå ut och kissa i morse. När hon sedan inte heller möter mig i trappan som vanligt förstår jag att hon inte mår bra.
Känner lukten från hennes läppeksem och met att hon kan bli lite låg just när detta är infrekterat.
Märker att hon har ganska ont så efter rengöring får hon även lite medecin mot värken.
Hon är ganska pigg ändå och äter och gör sina behov som hon ska.
sover mest, men vill vara nära oss. När jag var på framsidan så låg hon i en stol och var jag på baksidan så låg hon
på gräsmatan.
Hon är ganska seg under hela helgen, men inte förrän på tisdagen så blir hon riktigt dålig och jag ville åka iväg med henne till veterinären. Men just denna dag har vi ett viktigt möte inplanerat och det är något vi måste göra. När vi kommer hem så är Yra vinglig på bakbenen och haltar rejält på sitt ena framben. Jag läser om dessa symtom och inser att hon måste ha fått en fästingburen sjukdom i kombination med hennes läppeksem.
På onsdagsmorgonen var hon faktiskt lite piggare och jag kände först att hon kanske bara hade haft en vanligt influensa, precis som vi. Men jag kände mig i alla fall orolig och ringde till veterinären och frågade om det fanns något tid. Nej det fanns det inte, men vi kunde ju alltid komma in akut nu på morgonen. Redan klockan 8 var vi på plats med en mycket låg hund på Södra Djurklinken.
Hon ser verkligen dålig ut och jag kände nästan som om vi skulle mista henne.
Efter en jobbig blodprovstagning som inte var så lätt eftersom det blev att sticka i 3 ben innan de fick fram något blod.
Så blev det en väntan innan svaret kom
Allt gick ganska fort denna dag eftersom vi var så tidiga och redan klockan 10 var vi hemma igen.
Men hon fick gå igenom en massa undersökningar och visst var hon mycket infekterad i munnen, men även en anaplasma som var den som gjorde henne vinglig och alla värk hon hade i sina leder.
Nu var det bara att hoppas att all medecin skulle få henne på fötter igen.
alIdag har det gått 11 dagar sedan hon blev riktigt sjuk och idag är hon precis som vanligt igen. Eller lite stelhet finns kvar i hennes ena framben, men det blir bättre för varje dag.
I onsdags fick hon sin första tabelett mot fästingar och aldrig mer vill jag se en hund som är så dålig för att jag är rädd att ge den rätta medicien.
Nu är hon lika busig som vanligt och leker med sin son som hon gärna vill reta.
2023-06-02 08:06